Vuxenutbildningen har alltid varit en viktig metod i anpassningen till strukturomvandlingar, men deltagandet i utbildningen har minskat i Finland. Enligt Petri Lempinen, utbildningspolitisk sakkunnig på STTK, bådar utvecklingen inte gott för förlängningen av arbetskarriärerna eller för ökandet av antalet arbetsplatser när automationen omvälver servicen och industrin.
– Kunnandet är bra bland finländare i arbetsför ålder, i medeltal till och med i världstopp, men skillnaderna är stora och det finns förvånansvärt många som har svaga grundkunskaper. Skillnaderna mellan åldersklasserna är väldigt stora
Kunnandet är betydligt sämre bland personer över 40 år jämfört med de yngre årskullarna. Skillnaderna syns såväl i siffer- och läskunskaperna som i problemlösning där informationsteknologi tillämpas. Bland vuxna har 10 procent svaga läskunskaper, och lika många har svaga sifferkunskaper. Uppskattningsvis har upp till 300 000 personer problem med grundkunskaperna, säger Lempinen.
– Uppskattningsvis 650 000 finländare har problem med användandet av informationsteknologi. Över 70 procent av dem är över 50-åringar och de har sämre utbildning än befolkningen i medeltal.
Vuxenutbildningen stampar på samma ställe som för 25 år sedan
Årligen deltar hälften av alla 18– 64-åriga finländare i vuxenutbildning. Antalet utbildningsdagar har ändå minskat till samma nivå som år 1990. Deltagandet i utbildningar ligger i Finland under EU-ländernas medeltal och släpar efter andra nordiska länder och Storbritannien.
– Toppåren för vuxenutbildningen verkar ligga bakom. Under toppåret användes i medeltal 12,6 dagar per deltagare i vuxenutbildning, medan motsvarande siffra år 2012 var endast 8,9 dagar. Försämringen är dramatisk, säger Lempinen.
– En förklaring till det här är att arbetsgivarna ändrat på utbildningsutbudet. Istället för utbildning är handledning i arbetet, introduktion och deltagande i seminarier vanligare sätt att utveckla kunnandet i många företag. De mest betydande orsakerna till att delta i vuxenutbildning är alltjämt yrkesmässiga, men också 500 000 vuxna studerar för att själv ha glädje av det. Av dem är största delen kvinnor.
Nästan 60 procent av företagen drog nytta av evenemang i utvecklandet av yrkeskunskaperna och siffran är på väg uppåt. Det här är ett populärt sätt att utbilda särskilt ledningen och tjänstemän. Personalutbildningen i företagen övergår allt oftare till webben och man drar nytta av de möjligheter som informationsteknologin erbjuder.
Att deltagandet i personalutbildningar och antalet utbildningsdagar minskat syns också bland medlemmarna i STTK:s medlemsförbund. Antalet utbildningsdagar var 5,7 år 2002 och endast 4,1 år 2012.
– Samtidigt är behovet av att utveckla och uppdatera kunnandet på arbetsplatserna skriande. Närmare en tredjedel av löntagarna (31 procent) upplever att deras utbildning inte motsvarar den utbildning som arbetet kräver. Av löntagarna ansåg 14 procent att de hade för låg utbildning i förhållande till de krav som arbetet ställde. Det positiva var att läs- och sifferkunskaperna verkar ha mer betydelse i arbetslivet mer än den formella utbildningen, konstaterar Lempinen.
Vuxenutbildningen i siffror år 2012:
- 300 000 vuxna har brister i grundkunskaperna, t.ex. i läs-, skriv-, och sifferkunskaperna.
- 650 000 vuxna har svårigheter med att använda informationsteknologi.
- 50% av 18–64-åriga finländare deltar i vuxenutbildning.
- Antalet utbildningsdagar är 8,9 per år, det vill säga lika många som år 1990.
- Deltagandet i utbildning är bland finländare lägre än EU27-ländernas medeltal och ligger efter de övriga nordiska länderna och Storbritannien.
- 500 000 finländare studerar för att själv ha glädje av det. Av dem är största delen kvinnor.
- 60% av företagen drar nytta av evenemang i utvecklandet av yrkesskickligheten. Siffran är på väg upp särskilt när det gäller utbildning av ledningen och tjänstemän.
- 51% av tjänstemännen i STTK:s medlemsförbund deltog i vuxenutbildning. De använde i medeltal 4,1 dagar till utbildning per år. År 2002 var motsvarande siffor 54 % och 5,7 dagar.
- 31% av löntagarna upplever att deras utbildning inte motsvara den utbildning som arbetet kräver.
- 14% av de anställda ansåg att de har en för låg utbildning i förhållande till kraven som arbetet ställer.
- 17% kan inte utnyttja allt kunnande som de har i sitt arbete.