FFC, Akava och STTK utdömer regeringens plan på att försämra arbetsvillkoren. Först meddelade regeringen att lagarna som begränsar avtalsfriheten ska vara i kraft tillsvidare. Senare ändrades perioden till en begränsad tid på tre år. I regeringens förslag som nu offentliggjorts är andan ändå att försämringarna av arbetsvillkoren blir permanenta.
– Därtill planerar regeringen att begränsa efterskyddstiden i arbets- och tjänstekollektivavtalen. Det här innebär att försämringarna i löntagarnas förmåner skulle träda i kraft redan under en avtalslös
period. Regeringens knyckiga framskridande gör att osäkerheten växer och tilliten till framtiden försämras bland löntagarna, konstaterar organisationerna.
Om de så kallade tvångslagarna träder i kraft, anser FFC, Akava och STTK att det är nödvändigt att de nuvarande bestämmelserna om tvångslagarna i arbets- och tjänstekollektivavtalen återställs när den
utsatta tiden gått ut. Löntagarorganisationerna förutsätter att grundlagsutskottet behandlar förslagen till tvångslagarna grundligt.
Vid behov är organisationerna redo att låta internationella domstolar ta ställning till den tvingande lagstiftningen.
– Förslagen till bestämmelser som skulle begränsa avtalsfriheten för arbets- och tjänstekollektivavtalspartnerna, det vill säga tvångslagarna, är problematiska och står i strid med grundlagen och internationella avtal som Finland förbundit sig till att följa.
Gällande regleringen av semesterpenningen står förslaget också i strid med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, konstaterar löntagarna.
Regeringens förslag innehåller en hel del juridiska och tolkningsmässiga oklarheter, anser organisationerna. Enligt organisationernas analys skulle förslagen leda till att arbetsgivarnas
administrativa börda växer och leda till oklarheter och tolkningskonflikter på arbetsplatserna.
– Organisationerna har inte förhandlat om frågan, utan endast blivit hörda i arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp. Beredningen har varit förhastad. Om man verkligen vill förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften är det skäl att bereda den här typen av betydande begränsningar i avtalssystemet noga och tillsammans med sakkunniga.
Enligt FFC, Akava och STTK grundar sig regeringens konsekvensanalys till en alltför stor del i antaganden. Den offentliga sektorns kvinnodominerade branscher får lida mest särskilt av den planerade karensdagen utan lön under sjukledighet och förkortningen av
semestrarna. Sjukkarensen leder till att en del av de anställda kommer sjuka till jobbet och smittar ner andra vilket gör att sjukledigheten ökar.
Att bestämmelsen gällande semesterpremien begränsas till nya anställda är problematiskt ur jämlikhetssynvinkel. Gör man söckenhelgerna trettondagen och Kristi himmelsfärdsdagen till vardagar är det enligt organisationerna sannolikt att det leder till lönesänkningar och för
en del av de anställda och förlängning av arbetstid för andra.
Organisationerna är missnöjda med att förslaget till ändringar gällande omställningsskyddet är så tunt. Arbetsgivaren skulle enbart vara skyldig att erbjuda utbildning för uppsagda anställda, inte att
ordna den. Man har inte heller definierat vad utbildningen ska innehålla, dess konsekvenser och hur den ska övervakas. Att arbetsplatshälsovården fortsätter sex månader efter att
arbetsförhållandet slutat är positivt, men också det har begränsats
till att gälla enbart arbetsplatser med minst 20 anställda.
Tilläggsuppgifter
FFC:s huvudjurist Timo Koskinen, telefon 040 731 2387
Akavas direktör Maria Löfgren, telefon 040 568 2798
STTK:s chef Katarina Murto, telefon 050 568 9188