Jyty: Lantbruksavbytarnas deltidsarbetande alarmerande – arbetsplatserna försvinner

Lantbruksavbytare har sagts upp och överförts till deltidsarbete på grund av en minskning av arbete och gårdar med avbytare. Utöver att arbetsplatser försvinner har också avbytarens deltidsarbetande blivit ett problem, som hotar avbytandets framtid och tillgång till arbetsplats.

Största delen av lantbruksavbytarna gör deltidsarbete, där arbetstiden är 6-6,5 timmar om dagen. Jytys ordförande Maija Pihlajamäki håller deltidsarbetandet bland avbytarna som alarmerande.
– Lantbruksavbytarnas arbete bör vara på heltid, så att man kan säkra avbytarnas utkomst och tillgången på yrkeskunnig arbetskraft, insisterar Pihlajamäki.
En orsak till deltidsarbetandet är att man gett arbetstidsersättningen som ledighet i stället för pengar. Till exempel arbetstidsersättningarna för natt-, kvälls- och övertidsarbete ges som ledighet, för enligt kollektivavtalet (AKTA) kan kommunen ensidigt besluta om man ger ersättningen för dessa i pengar eller som ledighet. Därför är antalet lantbruksavbytare som arbetar på deltid ungefär 70 %.

Problemet är också avbytarnas långa arbetsresor, av vilka man ersätter bara den ena vägen, när en avbytare kör i medeltal 86 km om dagen. Vid skötsel av husdjur delas avbytarens arbetsdag i allmänhet i två delar, morgon och kväll.

– Avbytartjänsten är en viktig sysselsättare för landsortssocknar. Vidare är det också fråga om att orka i arbetet och hälsan för en hel näring, ungefär 19 800 lantbruksföretagare som använder avbytartjänster, påpekar Pihlajamäki.

Jytys riksomfattande medlemsförening Maatalouslomittajat ry:s verksamhetschef Raimo Kivineva är också orolig för avbytarnas arbetsplatser.
– Deltidsarbetandet, det tudelade arbetet och de långa arbetsresorna är en svår ekvation, som lett till att många avbytare har övergått i andra uppgifter. Avbytarnas medelålder har stigit och speciellt antalet unga avbytare har gått ner. I avbytararbetet sker också mest olyckor i kommunbranschen, berättar Kivineva.
Från början av 2016 blev övervakningsbesök och beredskap avgiftsbelagda för semesterhållarna. Arbetstiderna och lantbruksavbytarnas uppgifter har granskats i lokalenheter, vilket också ökat deltidsarbetande bland lantbruksavbytarna.

Samarbetsförhandlingarna berör 400-500 arbetstagare

Färska samarbetsförhandlingar berör ungefär 400-500 arbetstagare (uppsägningar och överförande till deltidsarbete) i sex enheter (Alavo, Liperi, Salo, Sotkamo, Muhos, Karstula och Hankasalmi). Också administrationspersonalen har skurits ner. Det finns ungefär 3400 fast anställda lantbruksavbytare och ungefär 250 i administrationspersonalen (avbytaransvariga i tjänsteförhållande och ledande avbytare som fungerar som första gradens arbetsledare).

Lantbruksföretagarna har rätt till 26 dagar semester, som gäller bara lantbruksföretagare med husdjursekonomi. Avbytarservice ges till lantbruksföretagare som på grund av sjukdom eller annan tillfällig orsak är förhindrad att sköta de dagliga nödvändiga skötselarbetena av husdjuren för sitt lantbruksföretag. Semestern är kostnadsfri, men för avbytarservicen indrivs en avgift. En lantbruksföretagare kan dessutom under vissa förutsättningar köpa avbytarhjälp till ett subventionerat pris för högst 120 timmar i året.

Senaste artiklarna

13.11.2024

STTK:s styrelse: Exportmodellens största offer är jämlika löner

7.11.2024

STTK på kvinnornas lönedag: Exportmodellen och det oambitiösa främjandet av lönetransparens undergräver lönejämställdheten

4.11.2024

Lagstiftningens kvalitet har försämrats på ett alarmerande sätt

9.10.2024

STTK:s styrelse: I pensionsförhandlingar ska man komma ihåg syftet med systemet och ha tålamod

8.10.2024

Arbetspensionsavgifterna år 2025

11.9.2024

STTK:s styrelse: Regeringens lagberedning är hetsig och hafsig

11.9.2024

Vad innebär den nya EU-perioden för arbetslivet?

20.8.2024

STKK:s styrelse efterlyser genuina överenskommelser och arbetsfred