I coronatider har arbetssäkerheten blivit ännu viktigare än tidigare. På många arbetsplatser inom social- och hälsovården och i den pedagogiska branschen är arbetet nämligen förknippat med stora risker. Om de anställda inte åtnjuter ordentlig arbetssäkerhet innebär det en fara för patienternas och klienternas säkerhet. I hanteringen av coronapandemin är det av central betydelse att effektiv skyddsutrustning finns att tillgå i tillräckliga mängder. – Ledningen måste mer aktivt än hittills engagera sig i att upprätthålla och främja en god arbetssäkerhet, säger ordföranden för Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer Silja Paavola. Nationella närvårdardagen firas onsdagen den 27 januari.
– Arbetssäkerheten måste förverkligas överallt, den ska utgå från själva strategin, säger Paavola. – Regelbundet måste man också diskutera säkerheten. Det saknas tydliga direktiv för verksamheten som samtliga anställda är informerade om. Problemet är ofta att man inte i tid och tillräckligt tydligt har informerat om att direktiven har ändrats. Ledningen måste höra arbetstagarna och faro- och riskbedömningen måste göras tillsammans med arbetstagarna. För närvarande är farobedömningen ytterst bristfällig.
I god arbetssäkerhet ingår bland annat hälsosäkerhet, tillräcklig personal, arbetsbörda och arbetsbeskrivning, hygieniska och trygga lokaler, arbetsergonomi och skiftautonomi. Allt detta ska vara i ordning redan under normala tider; så klarar man sig bättre också i kristid.
Ställvis har arbetstagarna fortfarande inte tillgång till skyddsutrustning i tillräckliga mängder, eller så är persedlarna inte tillräckligt effektiva. På vårdhem vårdas också coronapatienter eftersom klienterna vårdas i sina egna boendeenheter och inte flyttas till sjukhus för vård. Vid vård av coronapatienter ska skyddsutrustningen vara lika effektiv på vårdhem som på sjukhus. Alla ska vara tillräckligt väl skyddade, också vid vård i hemmet. Inom småbarnspedagogiken måste behovet av och möjligheterna till personligt skydd diskuteras mer än hittills.
– Nu måste man ta väl hand om vårdarna så att de orkar och kan hålla vårt land på benen i dessa svåra tider, säger Paavola.
Vid dygnet runt-vård för äldre är det inte alltid möjligt att isolera coronapatienterna inom ett avgränsat område. Samma vårdare sköter coronapatienter och andra klienter. Detta kräver noggrann planering och kontinuerlig farobedömning. Arbetstagarna måste utan rädsla för repressalier kunna berätta om missförhållanden.
Vårdbranschens yrkesfolk behövs för att sköta såväl de coronasjuka som alla andra klienter och patienter. Behovet av tillräckligt skydd måste alltid vara tillgodosett. Karantändirektiven för arbetstagare som utsatts för smitta är fortfarande oklara. En justering av direktiven behövs. Ställvis tillämpas nämligen fortfarande så kallad anpassad karantän, som utgör en risk för både klienterna och de andra arbetstagarna. Anpassad karantän betyder att arbetstagaren är i arbete men inte får röra sig utanför hemmet på fritiden.
Nationella närvårdardagen har på initiativ av SuPer firats sedan 2009. Mer information om närvårdarutbildningen och närvårdarens arbete på www.superliitto.fi Till SuPer hör 90 000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranschen och utbildningsbranschen. De arbetar inom den offentliga och den privata sektorn.