FFC, Akava och STTK: Det är nödvändigt att förnya lagstiftningen för att man ska kunna eliminera diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet

FFC, Akava och STTK är besvikna på Arbets- och näringsministeriets agerande i den arbetsgrupp som på trepartsbasis hade till uppgift att utreda hur man kan förhindra diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. Organisationerna anser att arbetet i arbetsgruppen präglades av ministeriets motvilja mot att öppet bedöma i vilken utsträckning diskriminering förekommer.

tasa-arvo

– Vi delar inte Arbets- och näringsministeriet åsikt om att inga lagstiftningsåtgärder behöver vidtas för att eliminera och förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. Ministeriet handlar i strid med regeringsprogrammet, säger Anu-Tuija Lehto som är jurist på FFC.

I regeringsprogrammet konstateras att lagstiftningen ska preciseras så att graviditet och uttag av familjeledighet inte påverkar huruvida en visstidsanställning förlängs. Enligt regeringsprogrammet ska man dessutom utreda hur anställningsskyddet för dem som återgår till arbetet efter familjeledighet kan förbättras, och på basis av resultaten från utredningen ska man vidta de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som behövs.

– Statistik från jämställdhetsombudsmannen och fackförbundens erfarenheter visar att den nuvarande lagstiftningen inte är tillräcklig för att skydda gravida arbetstagare och arbetstagare som tar ut familjeledighet. Lagstiftningen hindrar till exempel inte att arbetstagare som återgår till arbetet efter familjeledighet sägs upp. Skyddet för dem som återgår till arbetet har visat sig vara svagt i synnerhet när det har skett förändringar på arbetsplatsen, säger Lotta Savinko som är chef för jämställdhets- och arbetsmiljöfrågor på Akava.

I arbetsgruppen föreslog löntagarorganisationerna att lagstiftningen ska preciseras så att man kan förhindra diskriminering och att uppsägningsskyddet för dem som återgår till arbetet efter familjeledighet ska stärkas genom ett så kallat efterskydd, alltså en period efter återgången till arbetet då arbetstagaren inte får sägas upp.

– Risken för att drabbas av diskriminering gäller inte bara kvinnor, utan också män och ickebinära kan diskrimineras. Lagstiftningen måste säkerställa att alla föräldrar oberoende av familjeform, om de så önskar, kan skaffa barn utan att diskrimineras i arbetslivet, betonar Anja Lahermaa som är jurist på STTK.

Mer information:
Anu-Tuija Lehto, jurist, FFC, tfn 040 778 1080
Lotta Savinko, chef för jämställdhets- och arbetsmiljöfrågor, Akava, tfn 040 504 4356
Anja Lahermaa, jurist, STTK, tfn 040 828 6845

Senaste artiklarna

13.11.2024

STTK:s styrelse: Exportmodellens största offer är jämlika löner

7.11.2024

STTK på kvinnornas lönedag: Exportmodellen och det oambitiösa främjandet av lönetransparens undergräver lönejämställdheten

4.11.2024

Lagstiftningens kvalitet har försämrats på ett alarmerande sätt

9.10.2024

STTK:s styrelse: I pensionsförhandlingar ska man komma ihåg syftet med systemet och ha tålamod

8.10.2024

Arbetspensionsavgifterna år 2025

11.9.2024

STTK:s styrelse: Regeringens lagberedning är hetsig och hafsig

11.9.2024

Vad innebär den nya EU-perioden för arbetslivet?

20.8.2024

STKK:s styrelse efterlyser genuina överenskommelser och arbetsfred