STTK genomförde i höstas en förfrågan med anledning av det instundande riksdagsvalet. Enligt förfrågan har 36 procent av medborgarna fått det ekonomiskt sämre under innevarande valperiod. Av svarspersonerna uppgav 46 procent att deras ekonomi inte påverkats och endast 13 procent säger att de fått det ekonomiskt bättre. Försämringen var brantast (48 %) hos dem som redan hörde till låginkomsttagarna, det vill säga som tjänade under 2 000 euro. Bland hushållen var försämringen störst bland enpersonshushållen.
Svaren var ingen överraskning för STTK: Under de år som förfrågan omfattar drabbades vi av coronapandemin, som gick ut över stabila anställningar, orsakade dröjsmål i studierna och yrkesexamina och försämrade utkomstmöjligheterna. Kriget i Ukraina har fått inflationstakten att öka och gett upphov till en energikris, med diverse pristryck som följd. Dessutom stiger räntorna.
─ Lönerna har halkat efter de stigande levnadskostnaderna. Köpkraften har kollapsat. Den mest betydelsefulla metoden för att fixa köpkraften är lönehöjningar, säger STTK:s ordförande Antti Palola.
Med anledning av det instundande riksdagsvalet diskuterade STTK:s styrelse i dag partiernas fokuseringar för att bringa ekonomin i balans. Det finns även stora skillnader i de uttalade synpunkterna om beskattning, statsskuld och sysselsättningsfrämjande åtgärder.
─ Man bör alltid planera ekonomin så att man inte tillgriper kortsiktiga åtgärder, utan fokuserar på långsiktiga mål och prioriteringar. Till exempel att spara på utbildningen är väldigt kortsiktigt och kommer att hämna sig på lång sikt. Finland har varit framgångsrikt tack vare att här har alla lika möjligheter till högkvalitativ utbildning. På det ska vi bygga våra framgångar också framöver.
Ekonomin får inte balanseras på bekostnad av dem som redan är utsatta och kämpar med att få vardagen att gå ihop.
– I stället för att upprätta konkurrerande nedskärningslistor borde partierna ha ögonen på helhetsbilden. Det gäller att kunna bedöma vilka åtgärder som påverkar helheten och vilka nedskärningar som endast sätter ekonomin ännu mer i gungning för utsatta personer, såsom arbetslösa och personer med hälsoproblem, säger Antti Palola.
Hittills har de föreslagna insatserna för att förbättra arbetskraftsutbudet mest varit variationer på temat att försämra utkomstskyddet för arbetslösa.
─ STTK godkänner inga försämringar av utkomstskyddet för arbetslösa. Vi understödjer inte heller att det inkomstrelaterade skyddet utvidgas till personer utanför arbetslivet genom att försämra det nuvarande skyddet, säger Antti Palola.
Mer information lämnas på STTK av Antti Palola, telefon 040 509 6030.
Se resultaten av förfrågan (på finska) på https://www.sttk.fi/materiaalit/eduskuntavaalikysely-taloudellinen-tilanne/
Antti Palola | 16.12.2022