Oavlönade praktikplatser är fortfarande ganska vanliga i många branscher. Det finns också utrymme för förbättringar när det gäller vägledning och tillgänglighet som hänför sig till praktik.
Utvecklingen av utbildning i Europeiska unionen är starkt reglerad av medlemsstaterna på nationell nivå. EU:s riktlinjer och beslut har dock en betydande inverkan på hur utbildningen utvecklas även i Finland.
Det senaste exemplet på den betydelse som EU-beslut har är från i våras och gäller det så kallade praktikantdirektivet. Direktivet syftar till att förbättra praktikanternas ställning och rättsliga skydd på arbetsmarknaden och att förbjuda anställningsförhållanden som kamoufleras till praktik. EU-kommissionen publicerade i mars ett initiativ till ett direktiv och en rekommendation om praktik. Behandlingen av frågan fortsätter i Europaparlamentet och rådet.
Alla EU-länder, inklusive Finland, har utrymme för förbättringar när det gäller praktikanternas ställning. Ett exempel på detta är en nyhet om misstänkt människohandel inom restaurangbranschen, där offren enligt företagaren genomförde oavlönad praktik. Enligt direktivet ska medlemsstaterna stärka kontrollen och granskningen av praktik. Det måste också skapas kanaler för att praktikanter ska kunna rapportera eventuella oegentligheter som de upptäcker.
Oavlönade praktikplatser är inte rättvisa
Utöver direktivet lade kommissionen fram ett förslag om att uppdatera rekommendationen om kvaliteten på praktikprogram. Förslaget innehåller bland annat en rekommendation om rättvis lön och vägledning för praktikanter. Rekommendationen omfattar all praktik, inklusive praktik inom utbildning, såsom praktik i samband med läroavtal, utbildningsavtal och högskolestudier.
Även om rekommendationen inte är bindande för medlemsstaterna, är det önskvärt att den styr utvecklingen av praktikpraxis även i Finland i en riktning som är mer rättvis och jämlik för praktikanterna. Oavlönade praktikplatser är fortfarande ganska vanliga i många branscher. Det finns också utrymme för utveckling när det gäller vägledning och tillgång till vägledning i samband med praktik, vilket till exempel framgår av resultaten från AMIS-undersökningen.
Finlands ställningstagande till kommissionens direktiv och rekommendation om praktikanter är under beredning. STTK anser att det är viktigt att stärka praktikanternas arbetsvillkor och att bättre identifiera och bekämpa anställningsförhållanden som kamoufleras till praktik. Ett av syftena med praktikantdirektivet är att göra det möjligt för personalrepresentanter att försvara praktikanters rättigheter på arbetsplatser. I framtiden kommer det att vara viktigt att se till att personalrepresentanterna har tillgång till information om dem som utför olika typer av praktik på arbetsplatsen.
Läs också nyheten om praktikantdirektivet på FinUnions webbplats.
Riina Nousiainen
Skribenten är sakkunnig inom utbildningspolitik vid STTK.
| 3.5.2024