STTK:s styrelse anser att regeringens lagberedning besväras av hetsighet och hafsighet. Omsorgsfull lagberedning hör dock till kärnan av en fungerande demokrati. – Det har satts orealistiska tidtabeller för lagberedningsprojekten. Talet om trepartsberedning är bara vackra ord eftersom vedertagen praxis för denna inte har följts i arbetsgruppens arbete. Av tidsskäl har alla experter inte hörts, poängterar STTK:s ordförande Antti Palola.
Den svaga beredningen har fortsatt efter remissrundorna och vidare i riksdagsbehandlingen, där rekordmånga ändringar gjorts i lagförslagen. – Ett slående exempel är “fixandet” i efterhand av det så kallade arbetsfredspaketet vid beredningen av lagstiftning om lokala avtal.
STTK:s styrelse har hela tiden varit missnöjd med att målen och metoderna för lagberedningen fastställs i förväg eftersom detta begränsar tjänstemannaberedningens möjligheter att försöka hitta fungerande lösningar för arbetsmarknaden. – Dessutom har synpunkterna från löntagarsidans representanter nästan inte alls beaktats i beredningen, säger Palola kritiskt.
Lagreformernas motiv har brustit
Landets regering har från första början motiverat reformerna av arbetslagstiftningen med effekterna på ekonomin och sysselsättningen. – Motiven har brustit eftersom effekterna är små, rentav obefintliga, säger Palola bekymrat.
Dålig lagberedning leder troligen till svåra situationer. Ett exempel är regleringen av konflikträtten, som nu lämnar så stort utrymme för tolkning att tillämpningspraxisen blir nästan omöjlig att förutse. – Det här är problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Med den här stilen för man inte Finland närmare de andra nordiska länderna trots att regeringen vill motivera sitt agerande med detta. – Reformerna skapar oreda på arbetsmarknaden under lång tid framöver. Politiseringen av den leder sannolikt till ökande störningar på arbetsmarknaden under förhandlingsrundorna.
Mer information på STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030.
Antti Palola | 20.8.2024