STTK på kvinnornas lönedag: Exportmodellen och det oambitiösa främjandet av lönetransparens undergräver lönejämställdheten

Kvinnornas lönedag är tisdagen den 5 november. I dag är kvinnornas inkomst 84,7 procent av männens. Löneskillnaden mellan könen har minskat med en dag sedan förra året.

STTK är mycket oroad över hur lönejämställdheten utvecklas i Finland.
─ Regeringsprogrammets lagreformer håller i många avseenden på att långsamt vrida den positiva utvecklingen under de senaste åren bakåt, säger ordförande Antti Palola.

Den mest alarmerande förändringen med tanke på lönejämställdheten är regeringens avsikt att stifta om den så kallade exportmodellen i lag.
Lagförslaget har fått mycket kritik, framför allt på grund av dess inverkan på lönerna inom kvinnodominerade sektorer. Förändringen är mycket skadlig ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom en viktig faktor som minskat löneskillnaderna sedan förra året är löneuppgörelsen för de kvinnodominerade kommun- och välfärdssektorerna 2022 som var högre än den allmänna linjen.

Den andra skrivningen i regeringsprogrammet som undergräver lönejämställdheten är det nationella genomförandet av lönetransparensdirektivet enligt minimikraven.
─ I bästa fall kunde genomförandet av direktivet leda till mer transparenta lönestrukturer på alla arbetsplatser i Finland, vilket skulle bidra till att upptäcka lönediskriminering och effektivt minska omotiverade löneskillnader. I värsta fall kommer skrivningen i regeringsprogrammet att leda till att den nationella lagstiftningen blir så tvetydig och oklar att diskriminerande lönepraxis fortfarande inte kan identifieras”, säger Palola.

STTK motsätter sig införandet av en exportmodell i lag. Arbetsmarknadsparternas avtalsautonomi bör tryggas så att fackförbunden även framöver har lika möjligheter att främja lönejämställdheten när de förhandlar om arbetsvillkor och löner.
─ Om möjligheterna till löneförhöjningar inom kvinnodominerade sektorer begränsas genom lagstiftning och diskriminerande lönestrukturer inte kan upptäckas i framtiden på grund av ett bristfälligt genomförande av lönetransparensdirektivet, är frågan hur det då går för utvecklingen av lönejämställdhet? Det är mycket möjligt att dessa och andra försämringar i arbetslivet kommer att leda till att löneskillnaderna ökar ytterligare.

Samarbete mellan intressenter för att främja lönejämställdhet

Utöver exportmodellen, som påverkar löneskillnaderna mellan sektorerna, och lönetransparensdirektivet, som påverkar insynen i lönesättningen, finns det även andra orsaker till löneskillnaderna mellan könen.
─ Med den nuvarande takten i jämställdhetsutvecklingen finns det inte utrymme för att backa på något av de områden som påverkar lönejämställdheten, betonar Antti Palola.

I år har STTK bedrivit påverkanssamarbete i anslutning till kvinnornas lönedag under rubriken ”Årets sista lönedag”. De som medverkar i kampanjen är Eve Kulmala, Tiedenaiset och Rita Jokinen. I innehållet från dessa påverkare finns information om kvinnornas lönedag, faktorer som påverkar lönejämställdheten och egna erfarenheter. Påverkanskampanjen genomförs tillsammans med Ping Helsinki.

Mer information på STTK: Antti Palola, telefon 040 509 6030.