STTK:s styrelse påminner om att den starka och engagerade regeringen utlovade hundratusen nya jobb, balansera upplåningen och stärka kompetensen.
– Hittills har arbetslösheten ökat och regeringen har snabbt drivit framåt försämringarna i arbetslivet och den sociala tryggheten genom svag beredning och bristfälliga konsekvensbedömningar. Finlands ekonomi stagnerar, målet att balansera statsfinanserna har glidit i väg och de nedskärningar på hundratals miljoner som har gjorts i utbildningen undergräver kunnandet, sammanfattar ordförande Antti Palola.
Regeringen samlas i april till sin halvtidsöverläggning för att staka ut sina politiska åtgärder för återstoden av mandatperioden. STTK anser att det i stället för disciplinpolitik behövs rättvisa åtgärder för att få fart på tillväxten.
– Näringslivets skatteförslag duger inte till det här, för de är hämtade ur deras önskebrunn för att lyftas fram som mål inför ramförhandlingarna. Förslagen är inte av den här världen, men de signalerar att det inte finns någon gräns för girigheten, klandrar Palola.
I STTK:s skatteriktlinjer skulle till exempel en reform av dividendbeskattningen för onoterade företag, som också ekonomiska experter förespråkar, stärka den offentliga ekonomin med ungefär 400 miljoner euro. Däremot är det varken motiverat eller rättvist att avskaffa arvsskatten, sänka samfundsskatten eller sänka marginalskatterna på stora förvärvsinkomster, och de ”dynamiska effekterna” av de här förslagen är överdrivna.
– Skattelättnader riktade till höginkomsttagare eller företag skulle över huvud taget vara helt fel signal när regeringen först avsevärt har försämrats löntagarnas ställning och skurit ner tryggheten för dem som har det sämre ställt, betonar Palola.
Ett parlamentariskt tillväxtprogram för att få fart på sysselsättningen och produktiviteten
För att höja sysselsättningsgraden och förbättra produktiviteten behöver Finland ett tillväxtprogram som bereds parlamentariskt. I det arbetet behövs också löntagarorganisationerna.
– Den fulla tillväxtpotentialen i den rena omställningen och den ekonomiska strukturomvandlingen ur ett bredare perspektiv förutsätter att Finland har en aktiv industripolitik och gör omfattande satsningar på kompetens. Åtgärderna i tillväxtprogrammet kan till exempel innehålla kostnadsfördelningsavtal riktade till företagen gällande ren omställning eller förmånliga lån. En stor del av FUI-finansieringen riktas till oklara och kortvariga projekt. Bristen på kompetent arbetskraft innebär en utmaning för regeringsprogrammets FUI-mål på fyra procent och försvagar vår ställning i konkurrensen om investeringar, räknar Palola upp.
STTK anser att det i stället för vuxenutbildningsstödet behövs ett nytt stöd som tryggar utkomsten under studietiden. Finansiering av det här stödet borde grunda sig på de arbetslöshetsförsäkringspremier som arbetstagarna och arbetsgivarna betalar.
– I Finland är företagens utgifter för personalutbildning mindre än i Sverige, Danmark och EU27-länderna. För att till exempel få ut maximal produktivitetsnytta av artificiell intelligens krävs det att arbetsgivarna satsar pengar och tid på att utbilda sin personal. Regeringen kan skapa incitament för det här, betonar Antti Palola.
Mer information på STTK: Antti Palola, tfn 040 509 6030.