Inför riksdagsvalet: Fokus för att lyckas ligger på välmående och framgångsrika arbetstagare

Finland står inför en ekonomisk, demografisk och teknisk omvälvning samt en klimatförändring. Hoten mot hälsan och säkerheten samt kriserna i den internationella ekonomin tvingar oss att ompröva rutiner och uppfattningar om världen.

Finlands styrka vilar på demokratiskt beslutsfattande, förtroende, samarbete och kompetens. Vi måste slå vakt om det fungerande välfärdssamhällets stöttepelare även i fortsättningen. Förändringen ska vara genomtänkt och rättvis.

1. De mänskliga rättigheterna är grunden för arbetet
2. Jämlikhet kräver insatser
3. Förändring förutsätter kompetens
4. Stabilitet och förutsebarhet behövs i den ekonomiska utvecklingen
5. Välfärden ökar inte genom festtal
6. Ingen lämnas och fler är välkomna
7. Fokus på rättvisa i den gröna omställningen
8. Samhällstrygghet är en grundläggande rättighet

STTK:s mål i riksdagsvalet

1. De mänskliga rättigheterna är grunden för arbetet

Fackföreningsrörelsen är en människorättsrörelse. Kärnan i dess målsättning är arbetstagarens utkomst, rättigheter och delaktighet i arbetslivet. Även kollektivavtalssystemet bygger på rättvisa. I den globala ekonomin ansvarar hela värdekedjan för att rättigheterna i arbetslivet förverkligas. Europeiska unionen spelar en central roll när det gäller att utveckla arbetslivet.

Mål:

• Kollektivavtalssystemet ska vara stabilt och rättvist.
• Utvecklingen av lagstiftningen måste fortsätta så att omställningen i arbetet och effecterna av nya sätt att arbeta beaktas.
• Arbetstagarnas kollektivbaserade uppsägninsskydd ska förbättras.
• Förtroendemannens ställning ska förstärkas genom lag.
• Finland ska definiera sin målsättning i förhållande til EU:s arbetslivsreglering och målmedvetet påverka den.

2. Jämlikhet kräver insatser

Ett jämställt och jämlikt arbetsliv samt schysta arbetsvillkor är allas rätt. Lönejämlikhet ska förverkligas. Sammanpassningen av arbetet och det övriga livet ska underlättas och stödas.

Mål:

• Lönejämlikhet ska främjas med alla nödvändiga medel, såsom lagstadgad insyn i lönesättningen, genom att utveckla ett program för likalönsprincipen, uppdatera jämställdhetslagen för förebyggande av lönediskriminering och ogrundade löneskillnader samt nedmontering av arbetslivssegregationen.
• Diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet ska förhindras genom lag.
• Lagstiftningen ska preciseras vad gäller definitionerna av våld och trakasserier.
• Skyldighet att göra upp en jämställdhetsplan och plan för likabehandling på arbetsplatser som sysselsätter minst 10 personer.
• Lagstadgad skyldighet att regelbundet uppdatera planen för likabehandling.

3. Förändring förutsätter kompetens

Utveckling av utbildningssystemet och tillräcklig resursfördelning från förskolepedagogiken till högskolestadiet skapar en grund för kompetens och lärande även i arbetslivet. Kompetens är det bästa omställningsskyddet när arbetslivet förändras. I framtiden behövs fler och flexiblare möjligheter att uppdatera kompetensen.

Mål:

• Den arbetsföra befolkningens utbildnings- och kunskapsnivå ska höjas genom att öka utbudet av kontinuerligt lärande och stärka finansieringen av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.
• Utveckling av personalens kompetens ska definieras som villkor för FUI-incitament.
• Den planmässiga utvecklingen av kompetensen ska stärkas genom att införa kompetenskartläggningar på arbetsplatserna.

4. Stabilitet och förutsebarhet behövs i den ekonomiska utvecklingen

Åtgärder av typ välbefinnande, kompetens, skydd av de mänskliga rättigheterna eller miljön kan inte uteslutas från ekonomins hårda kärna. De skapar stabilitet och gagnar den ekonomiska utvecklingen. Nya metoder krävs för att mäta ekonomin och välbefinnandet. Hållbarheten i den offentliga ekonomin ska säkerställas. Det behövs fler medel för att göra beskattningen effektivare, dessutom behöver skattebasen koncentreras och breddas. FUI som svar på framtidens utmaningar.

Mål:

• Den offentliga ekonomin ska balanseras parlamentariskt med ett program som sträcker sig över två mandatperioder.
• Rambudgeteringen är föråldrad som modell. Den ska utvecklas genom att ta med inkomsterna, lämna välfärdsområdena utanför ramen, öka stimulansutrymmet i kriser och möjliggöra offentliga investeringar.
• Indexet för hållbar utveckling (GPI) som mäter ekonomisk, social och ekologisk välfärd, ska införas som stöd för det finanspolitiska beslutfattandet.
• Den gröna skattereformen ska genomföras, beskattningens styreffekt förstärkas samt skattebasen koncentreras och breddas.
• FUI-investeringar ska säkerställas genom tillräcklig finansiering.
• Byggandet av bostäder till rimligt pris i tillväxtcentra ska påskyndas.

5.Välfärden ökar inte genom festtal

Finlands befolkning åldras och befolkningen i arbetsför ålder minskar. Yrkeskarriärerna ska förlängas och arbetstagarnas ork i olika skeden av yrkeskarriären ska säkerställas. Det förutsätter möjligheter till flexibel sammanpassning av arbetet och det övriga livet. Utöver en arbetslagstiftning som stöder välfärden behövs också utvecklingsåtgärder på arbetsplatserna och i branscherna. I visstidsanställningar ska det finnas rätt till återställande semester.

Arbetarskyddet ska omfatta även psykiskt välbefinnande. Arbetsförmågan är en individuell, fysisk och psykisk helhet. Arbetet måste dimensioneras och stödas individuellt, när en arbetsinsats på heltid inte är möjlig.

Mål:

• Den psykosociala belastningen och mentala hälsan ska beaktas i arbetarskyddslagen.
• Särdrag för distansarbete ska identifieras i arbetslagstiftningen.
• Företagshälsovården ska ha ett starkt inflytande i frågor som gäller utveckling och rehabilitering av arbetshälsan samt förebyggande åtgärder inom den.
• Det ska finnas rätt till semester i visstidsanställningar. Semesterlagen ska ändras så att semester tjänas in med 2,5 dagar i månaden från början av anställningen.
• En bestämmelse som förbjuder misskreditering och osakliga trakasserier ska läggas till i strafflagen. Arbetstagarens säkerhet på arbetsplatsen samt legalitetsprincipen som genomförs av en myndighet under tjänstemannaansvar ska säkerställas.
• Lönen inom social- och hälsovårdsbranscherna, arbetsförhållandena och ledarskapsproblemen måste lösas snabbt, om vi vill säkerställa en tillräcklig tillgång på personal.
• Det behövs satsningar på stöd för lågtröskeltjänster för psykisk hälsa för personer i arbetsför ålder, unga och studerande.
• Kompetensen, utnyttjandet av ny teknik och arbetshälsan ska främjas trilateralt genom programmet ARBETE2030.
• Alla ska kunna få sysselsättning. Deltidsarbete och individanpassat arbete ska göras till ett reellt alternativ.
• Byggandet av bostäder till rimligt pris i tillväxtcentra ska påskyndas.

6. Ingen lämnas och fler är välkomna

Arbete är en mänsklig och grundläggande rättighet samt grunden för utkomsten. Den sociala tryggheten och pensionssystemet ska utvecklas rättvist baserat på och uppmuntrande till arbete, men beaktande dem i den svagaste ställningen. Den sociala tryggheten ska möjliggöra även nya former av arbete på ett hållbart sätt. Finland behöver mycket ny arbetskraft under de kommande åren. Den internationella rekryteringen måste ske på ett hållbart och etiskt sätt. Integrationen av arbetstagaren och hens familj ska underlättas och stödas mångsidigt. Arbetsrelaterat utnyttjande och diskriminering ska rensas ut från arbetsmarknaden.

Mål:

• Det inkomstrelaterade utkomstskyddet vid arbetslöshet ska hållas kvar.
• Reformen av den sociala tryggheten ska genomföras så att systemet sporrar till arbete och beaktar de nya sätten att arbeta. Arbetet ska vara lönsamt för alla.
• Sysselsättningstjänsterna ska utvecklas och resurserna höjas till en nordisk nivå.
• Alla som arbetar i Finland ska ha likvärdiga arbetsvillkor.
• Grå ekonomi och utnyttjande av utländsk arbetskraft ska bekämpas aktivt. Myndigheterna ska ha tillräckliga resurser för övervakning och bekämpning av missbruk.
• Åtgärderna inom programmet för pluralism i arbetslivet ska fortsätta och breddas.
• Processerna för arbetstillstånd ska snabbas upp. Integrationsutbildningen ska utvecklas så att arbetstagarna får tillräckliga språkkunskaper samt kan tillägna sig arbetslivets rättigheter och skyldigheter.
• Det behövs ett utvecklingsprogram för att förbättra sysselsättningsgraden bland invandrarkvinnorna.

7. Fokus på rättvisa i den gröna omställningen

Vi har inte råd att söla med klimatåtgärderna. Omställningen till den gröna ekonomin ska ändå genomföras så att den upplevs som socialt och regionalt rättvis.

Det blir oundvikligen förändringar i vardagen på arbetsplatserna inom alla branscher, vilket förutsätter kompetens och omställningsskydd. Arbetstagarna ska kunna delta i planeringen och genomförandet av omställningen.

Mål:

• Det klimatpolitiska arbetet ska fortsätta målmedvetet och delaktigt.
• Vid övergången till ett koldioxidneutralt samhälle ska man se till att åtgärderna är socialt och regionalt rättvisa.
• Energisjälvförsörjningen ska utvecklas så att Finlands försörjningsberedskap stärks och lösgörs från de fossila energikällorna.
• Innovationsverksamhet i anslutning till hållbar utveckling ska stödas.
• Trafik- och samhällsbyggandet måste utvecklas i en klimat- och miljövänlig riktning inom alla områden. Kollektivtrafiken ska vara ett genuint, heltäckande alternativ.

8. Samhällstrygghet är en grundläggande rättighet

Trygghet är det demokratiska samhällets grundpelare. Beredskapen för fattande av snabba beslut i kriser måste ytterligare förstärkas genom lagstiftning. Försörjningsberedskapen ska förstås brett. Utöver försvarsmaktens verksamhetsförutsättningar ska dessutom social- och hälsovårdssektorns, räddningsväsendets, industrins, logistikens, energisektorns, mat- och livsmedelsförsörjningens samt jordbrukets funktionsförmåga tas om hand. Levnadskostnaderna för i synnerhet låginkomsttagare och utsatta grupper ska hållas skäliga även under kriser.

Mer information:

Elena Gorschkow
chef för samhällspåverkan

tlf. 044 743 1725