De finska ekonomiska strukturerna behöver förnyas, kompetensen förbättras och investeringarna öka för att vi ska kunna utnyttja vår framtida tillväxtpotential. Dagens arbetsmarkandsbeslut påverkar vår sysselsättningsgrad även i framtiden, på samma sätt som de påverkar produktiviteten, konkurrenskraften, köpkraften och freden på arbetsmarknaden. Vad Finland behöver är en koordinering av finans- och arbetsmarknadspolitiken.
Beskattning och ansvar
En hållbar finansiering av välfärdsstaten förutsätter en stark skattebas. För att kunna säkra skatteintäkterna även framledes behöver beskattningen reformeras. Stigande inkomstskillnader främjar inte någon hållbar samhällsutveckling, och skillnaderna kan ha negativa effekter på den ekonomiska tillväxten. Beskattningen av arbetstagarnas förvärvsinkomster ska göra det intressant och motiverande både att arbeta och att köpa arbete. Inkomstbeskattningen för små- och medelinkomsttagare får inte stå i vägen för deras kompetensutveckling, eller göra det svårare för dem att ta sig an mer krävande arbetsuppgifter.
Grå ekonomi och skattesmitning står som hinder för den fungerade marknadsekonomin och konkurrenskraften i samhället. Företagen ska betala sin skatt i det land där de i verkligheten fungerar, inte till skatteparadis. På det sättet bär de sin del av ansvaret för samhällsutvecklingen.
Hållbar utveckling och klimatförändring
Finland behöver en klar och tydlig strategi för övergång till ett kolfattigt och hållbart samhälle. En lösning vore att till exempel med hjälp av byggnadsförordning, offentlig upphandling och olika infrastrukturprojekt främja och stimulera en övergång till förnybara energikällor, innovativa och energieffektiva lösningar och tillämpningar som bygger på teknologi och cirkulär ekonomi. Om vi lyckas bromsa upp klimatförändringen och satsa på hållbar ekonomi öppnar det för stora möjligheter, men samtidigt kräver det både incitament och krav för att lyckas.
Miljö- och energiskatter kan användas som medel för att styra både individer och samfund i riktning mot en mer hållbar verksamhet. Klimatpolitiken borde ställa som mål att skapa nya arbetsplatser och näringar, samtidigt som man förnyar dem som redan idag existerar. För att detta ska kunna ske krävs det förebyggande åtgärder från statsmakten, men billig arbetskraft och billiga arbetsvillkor kan aldrig vara de rätta medlen medel för att nå dessa mål.
Inflyttning
Om vi vill trygga Finlands befolkningsstruktur och landets ställning som en liten och öppen nationalekonomi förutsätter det en ökad inflyttning i landet. Behovsprövningen kunde slopas för framtiden, men bara under förutsättning att man säkerställer tillräckliga resurser för granskningsåtgärder och övervakning. Utländsk arbetskraft ska bemötas lika som all annan arbetskraft. Osaklig dumpning av löner och arbetsvillkor, samt osakligt bemötande av arbetstagare godkänns inte.
Finland behöver ett brett samhällspolitiskt program för inflyttning. Programmet ska omfatta behoven på arbetskraft, med också till exempel frågor som gäller utbildning och kompetens, verksamhetsmodeller för familjepolitik och kultur, samt finansiering. Satsningar på integrering återbetalar sig i form av en högre sysselsättning.